Ett liv med Vit Herdehund

Har även jag tröttnat på att inte kunna ladda upp mer en en bild per inlägg, så en ny blogg är under uppbyggnad ------> www.esarosa.blogg.se

Den här bloggen kommer finnas kvar men vara inaktiv.

Idag träffade jag en riktig hundexpert! Sa han själv i alla fall, personligen tror jag inte han kunde så mycket om hundar som han ville få det till. Är det något jag lärt mig under de år jag haft hund så är det att dra öronen till sig och ta det mesta med en nypa salt när man träffar en främmande människa som börjar konversationen med att säga; "Jag kan hundar jag minsann". Jag var ut med vilddjuren till en hundrastgård som ligger precis i närheten där Mange bor nu. Perfekt när man har tre stora hundar som behöver göra av med energi och inte kan släppas lösa hur som helst. Vi röjde järnet där inne och busade som bara den. Så kommer en människa förbi utanför, stannar och börjar prata med Riki som var först fram, nyfiken. Så jag gick fram då han börjar prata. Han börjar med att berömma hundarna att de var så snälla och fina och talar om att han KAN hundar. Bara där blev jag skeptisk. När han sedan säger; ja du ser ju hur lugna de blev nu när jag kom hit! NO SHIT!! Vi hade röjt i närmre 30min innan han dök upp, hundarna började bli trötta och var nyfikna på denna nya människa. Så klart de slutade leka och stod kvar vid mig. Han fortsätter att babbla på och säger; vill du ha ett gott råd? Innan jag hunnit ens öppna munnen för att säga nej tack, så fortsätter han; så här ska man göra...så ställer sig karln rakt mot hundarna, lyfter ena armen rakt ut, sänker den igen och vänder sedan på klacken och går. Både jag och hundarna står bara och stirrar och funderar vad han höll på med! Efter några meter stannar han till, ser sig över axeln och säger; Det du! Inte illa va?! Och går sedan (tack och lov) därifrån. Haha, jag fattar ingenting vad han ville ha fram egentligen men men, är man hundexpert så är man ;)

I skrivande stund har jag tre hundar som är sååååå nöjda efter promenad och lek. Riki har slocknat på sängen, Troja har knölat ihop sig tätt intill mina ben i soffan (morsgris som hon är) och Beya ligger vid dörren till den franska balkongen där hon kan ligga och bara titta ut hur länge som helst. Är glasdörr hela vägen ner till golvet och vi är på 4e våningen i ett hyreshus så hon har ganska bra utsikt =) Alla tre hundarna älskar när vi öppnar dörren så de kan trycka nosarna genom gallret och verkligen ha koll på allt som händer nedanför och dra in alla dofter =) Mina doggs har blivit riktiga cityslickers! Åker buss och tåg (inte så populärt hos B dock..), hiss åker vi varje gång vi ska in eller ut. Nyttigt för dem! Nu väntar vi bara på att Mange ska sluta jobbet för dagen, tar ut doggsen en vända innan, sen åker jag och hämtar honom. Vi ska städa ur det sista i hans gamla lägenhet så det blir klart. Sen blir det nog bara att ta det lugnt. Imorgon förmiddag drar jag och tjejerna oss hemåt igen, Mange är så snäll att han lånar ut sin bil. Jag jobbar onsdag och torsdag natt, sedan bär det av tillbaka till Gävle för att hämta upp våra pojkar (Mange och Riki), sen tillbaka till Borlänge för en helg där för ovanligheternas skull  

Snacka om att tala ett tydligt språk! Riki vill leka med Beya

Vackraste Troja myser i snön.

BUSTIME!!!