Ett liv med Vit Herdehund

Just nu är det ganska mycket på G. För det första håller jag på och packar för fullt då jag köpt en lägenhet! Den ligger lite mer centralt än vad jag bor nu, men i ett härligt område med mycket hundar och katter och nära till fina promenadvägar. Egen ingång får vi och en liten gräsplätt där jag ska sätta upp ett staket snarast möjligt så hundarna kan vakta sitt nya hem *ler* Tror det kommer bli kanonbra! Får dessutom nära till tjejernas bästisar Rocco och Ruben så vi får träffa dem oftare och det blir enklare för oss mattar att agera hundvakt åt varandra *toppen*. Den första oktober är det sagt att vi ska flytta in så det är snart

Troja mår alldeles utmärkt nu och visar inga tecken på hälta, hon går visserligen fortfarande på både smärtstillande och antibiotika, men hennes dunderkur  tar slut nu i veckan så det är bara att hålla tummarna att hältan inte kommer tillbaka! Ska även in på röntgen för höft- och armbogar med henne denna månad är det tänkt, passar på att säga grattis till 5 av kullsyskonen som är friröntgade!!!! Det börjar dessutom dra ihop sig för MHt! Ser verkligen fram emot det. Ska bli kul att se vad min lilla tuffing går för ;) Men en sak i taget och vi börjar med att flytta  

I förrgår var jag in till vet för att kolla Trojas tass och försäkra mig om att det verkligen är växtvärk hon dras med. Lillskruttan skötte sig alldeles utmärt. Släpade med mig in, framme vid receptionen ställde hon sig på bakbenen med framtassarna på disken och hälasde glatt på tjejen där bakom. Satt tyst och stilla vid min sida när vi väntade på vår tur trots andra hundar som inte var lika lugna. Upp på vågen gick hon utan att tveka och stod stilla. Stannade på 25.8kg. Inne i mottagningsrummet där vet skulle kolla henne fick hon i lugn och ro undersöka rummet, sedan kom hon till mig, tittade lite på mig och lade sig sedan ner och väntade hon också när hon såg att matte bara satt där. När vet kom in gick hon glatt fram och hälsade. Upp på bordet utan problem. Skötte sig utmärkt när vet kollade igenom henne. När hon tryckte på den punkt där det gjorde ont pep hon till, men istället för att vända sig mot vet och kolla vad hon gjorde så vände hon huvudet mot mig och slickade mig i ansiktet. Världens underbaraste Troja!! Precis som jag misstänkte var det växtvärk. Angående tassen så visade det sig att hon har någon infektion i kroppen och vet trodde att det var därför som hon fått knölen. Så nu går hon på värktabletter och antibiotika så får vi se om det blir bättre.

Bilden: Längtar tillbaka till sommar och Gotland!

Vackraste flickorna i hela vida världen

Just nu känns det mesta tungt, inte enbart med hundarna utan allt. Men jag har sådana perioder ibland så jag kämpar på så blir jag nog snart återställd igen Hundarna då? Beya kan nog inte må bättre. Hon njuter av livet som hund. Hon är så nöjd bara hon får vara med. Troja dras med en återkommande växtvärk. Sitter i nån vecka, sedan går det över för att sedan komma tillbaka igen. Har även en knöl på tassen som hon haft ett tag men då hon inte haft besvär av den så har jag avvaktat, men nu har den blivit större och jag har sett att hon slickat lite på den, så nu måste det kollas upp. Min sötaste söt, gör så ont i mig när jag ser att hon inte är sitt pigga glada jag.

I början av september kör våra hundägarträffar igång igen. Bra så vi kommer igång ordentligt med hunderiet Vi har nog behövt den här vilan vi haft i sommar både jag och hundarna. Men jag känner att det är dags att ta nya tag och komma igång igen. Nu ser vi fram emot MHt i oktober!

Jodå mina vänner, ni läste rätt! Idag släpade Helena med sig mig och hundarna ut i skogen i Falun. Och vilken perfekt spårskog!! Mina hundar har inte gått viltspår sedan i höstas, vilket då ju innebär att Troja bara var liten skrutt. Jag lade först ett varsitt kort motivationsspår till dem på ca 30m, helt rakt och med en korv i slutet. Troja tog upp spåret jättefint, följde det noga och exakt och sket fullständigt i korven som låg i slutet, hon ville ju spåra mer! Efter lite övertalning tog hon dock korven även om hon såg väldigt missnöjd ut att spåret var slut redan Beya var även hon noggrann men betydlgt gladare över korven i slutet *hihi*

Hade även lagt ett varsitt längre spår till dem, till T ett U med runda fina vinklar och Beya ungefär likadant men något längre och räta vinklar. De här spåren fick ligga lite längre och jag och Helena satte oss och drack kaffe och pratade ett tag. Himla mysig att sitta där i skogen med trevligt sällskap!

Dags för de längre spåren var T först ut. Skitlycklig att få ge sig iväg igen! Hon är väldigt noggrann i början av spåret och sätter sedan upp farten när hon är säker på att hon är på rätt väg. Hon tappade spåret en gång men jag tror att hon fick upp vittringen av en man som hade passerat alldeles intill bara några minuter tidigare. Jag stod alldeles still och bara väntade, hon tittade på mig och bad om hjälp, jag sa bara ett tyst "spåra" så körde hon ner nosen och letade reda på spåret själv!! Duktiga flickan!!

Beya var lika taggad som vanligt och satte iväg i full sprätt. Hennes spår gick ganska brant neråt så en gång kom hon av sig då det gick lite för fort, men även hon letade tillbaka sig själv och hittade klöven utan problem! Hon är söt när hon hittar den hon blir verkligen superlycklig, tar den i munnen, kastar iväg den, tar den igen, gör lite glädjeskutt och sedan samlar hon sig och bär den stolt med viftande svans

Fick även träffa Helenas Gizmo för första gången idag! Härlig jätte En kuvaz som är supermysig när man lär känna honom. Han accepterade mig väldigt fort, snabbare än jag väntat mig. Kul tyckte jag, sedan blev det pusskalas och jag tror minsann jag fick en ny bästis! Inte konstigt att Beya stod och skällde så fort han var i närheten av ig, hon var nog rädd att jag skulle lämna dem där i skogen och ta Gizmo med mig hm istället *fniss*

Bilden: jag och Gizmo på fikapaus. (bilden stulen från Helena fler bilder finns att se där: www.dalahundar.se)